Imorgon är det dags......Felicia börjar skolan!
För henne är det inte så märkvärdigt, hon har ju varit där och hälsat på flera gånger och förskolan är ju i samma byggnad så lokalerna känner hon redan. Visst har hon längtat efter att få börja skolan (i flera år) men just nu tar hon det med ro. Jag sa att det är en stor dag imorgon och då tyckte hon att jag var löjlig. Att börja skolan är inte så stort sa hon.

Men för mig är det stort. Jag vet inte riktigt om jag ska vara glad eller ledsen.
Min lillflisa har blivit en skoltjej. Men när hann hon med det?? Vart har åren tagit vägen??
Jag förstår ju naturligtvis att det är nåt bra. Det hade varit mer ledsamt om hon av någon anledning inte hade kunnat börja skolan. Jag är glad för hennes skull och jag är glad att vi har så fina friska barn.

Samtidigt så känns det så sorgligt. Nu är hon officiellt en stortjej och inte längre min lillstumpa.
Jag gruvar mig redan för gymnasiet när hon ska flytta hemifrån. =(