Ifjol kämpade Flisan på med sin lilla cykel med stödhjul. Hon hade inte så stort intresse av att cykla egentligen och hon ville helst inte alls prova den större cykeln utan stödhjul. Nu i vår har hon gett sig på den större cykeln och med våran hjälp så har hon cyklat, om än lite vingligt.
Så plötsligt så släppte det. Hjärnan kom liksom på tekniken och nu cyklar hon själv som om hon aldrig gjort annat. På bara några dagar så ser man en enorm skillnad.
Det är rätt häftigt att se. Tänk att nåt som är så svårt att lära sig går så lätt när man väl kan det.